På onsdagen såg man en väntat jämn kamp på parketten i Britas, när två lag som plågats av skador och sjukdomar drabbade samman. Dicken hade haft bekymmer med sjukdomsfall, SIF i sin tur med olika skador – och utgångsläget utlovade en tät kamp. En sådan blev det också.
Matchen inleddes i bortalaget SIF:s regi. De grönklädda var vassare i starten och drog snabbt ifrån till 0–2 med mål av Miro Koljonen och Viktor Grönmark. Dicken kom ändå bra in i matchen, och det föll mål jämnt i båda ändar. Inget av lagen fick något tydligt grepp – och skillnaden blev aldrig större än två mål.
Den tråkigaste stunden i inledningen kom när SIF:s Christoffer Thor skadade knät illa och tvingades lämna matchen. Thors frånfälle tunnade ut Sjundeålagets trupp ytterligare. Vi önskar honom snabb återhämtning. Till paus gick man med SIF i knapp ledning, 10–11.
Den andra halvleken fortsatte i stort sett i samma tecken: tempot var jämnt och spelet böljade fram och tillbaka. Dickens spel präglades av tekniska fel i anfallet och små tupplurar i försvaret. Till hemmalagets lycka höll målvakten Mikael Mäkelä laget uppe med flera toppräddningar och sträckte sig gång på gång i vägen för SIF:s avslut.
De sista tio minuterna inleddes i ställningen 18–18, och avgörandet kom inte lätt. Målen satt hårt inne för båda lagen tack vare fina målvaktsinsatser: först stoppade Mäkelä ett helt fritt skott av Julius Kemppainen från sex meter, och en stund senare nollade SIF:s Oscar Snellman ett friläge för Alex Vaahtoranta.
Till slut var det SIF:s rutinerade Miro Koljonen som gjorde matchens avgörande mål, när Dickens försvar slumrade till i det avgörande ögonblicket. Dicken tog ännu en timeout inför det sista anfallet, men de tekniska fel som plågat laget hela matchen straffade sig också i slutskedet – och SIF kunde fira en knapp bortaseger.
Ett steg framåt
I Dickens spel märktes den olyckliga anhopningen av sjukdomsfall, men laget kan inte helt gömma sig bakom den. Laget gjorde otillåtet många enkla tekniska fel i anfallet. Dessutom var anfallsspelet fortfarande stundvis mycket rörigt, och särskilt avsluten i de viktigaste stunderna haltade. Positivt var att försvaret tätade till, även om laget fortfarande drabbas av märkliga tupplurar som öppnar fria målchanser för motståndarnas anfallare. Som helhet kan matchen mot SIF ändå ses som ett steg framåt jämfört med årets svaga inledande matcher.
På individuell nivå stack målvakten Mikael Mäkelä, som gjorde en fin match, ut. Det syns tydligt att den rutinerade målvakten håller på att hitta matchkänslan och att samspelet med försvaret utvecklas. Det är definitivt positivt inför våren. Tristan Illman var återigen väntat stark i båda ändar och gjorde matchens flesta mål, sju stycken.
För Sjundeås del lyckades de välbekanta namnen med Miro Koljonen och Viktor Grönmark i spetsen. Också Oskar Snellman, som glänste i målet särskilt i slutet, gjorde en stark match. Ur handbollspublikens synvinkel var det också roligt att se Anton Luuppala på planen igen efter en lång skada. Som lagets tränare sade visade laget en stark attityd under alla 60 minuter. Laget, som spelar med en tunn trupp, lyckades fint maximera varje spelares insats.
Lagets nästa test väntar redan på lördag, när färden går till Åbo och motståndet är ÅIFK, som är i stort behov av poäng.
Matchfakta
