B-flickornas Final Four spelades senaste veckoslut 4-5.5. i Riihimäki.
Dickens B-flickor hade haft en rätt så turbulent säsong och kom till Final Four som fyra i grundserien. Laget har en massa individuellt kunnande, men under säsongen hade vi stora problem med att få lagspelet att fungera. I semifinal skulle vi möta den klara serieettan och storfavoriten Kyif Gul. Under den sista månaden före Final Four hade vi under Stumbes ledning hittat speglädjen samt lagspelet och vunnit våra sista seriematcher överlägset. Med detta i bagaget kom vi till Riihimäki förväntansfulla och övertygade om att med vårt eget spel kan vi vinna över vem som helst. Kyifs skriverier i pressen under vintern om att de nästa år skall spela i Stockholmsserien för att de inte får tillräckligt hårt motstånd i Finland hade gett hela laget en extra boost. Nu skulle de få se på motstånd!
Semifinalen mot Kyif Gul började just så tight som vi hade förväntat oss. Kyif försvarade med ett högt 3-3 försvar, men vi var förberedda på det och med mycket rörelse utan boll hittade vi stora luckor i deras försvar. I försvaret jobbade vi exemplariskt kollektivt tillsammans och motståndaren hade stora problem. I paus var ställningen 8-9 till Kyif. I andra halvlek ökade vi ännu mera på farten och fortsatte jobba i försvaret. De få gånger motståndaren kom igenom vårt försvar gjorde vår duktiga målvakt Moa parad på parad och Kyifs spelare blev helt uppgivna. Klar seger till oss 21-17, hela 6 av Kyifs mål kom på straff.
På söndag väntade final mot det andra Kyiflaget Kyif Blå som vunnit sin semifinal över PIF. Kyif Blå består till största delen av mycket duktiga 04-födda flickor som tidigare bl.a. spelat i pojkserien. Vi visste att de kommer att spela ett motsvarande spel som det Gula laget på lördagen, men att de är ännu kvickare i fötterna och aggressivare i sitt försvar.
Vi kom till matchen väl förberedda och laddade, men matchen började inte alls om planerat. Av lördagens fina rörelse utan boll syntes ingenting och i försvaret jobbade vi inte alls lika fint sammans. Var det finalnerverna som spökade eller vad? Var vi överladdade då vi drog på oss flere utvisningar i första halvlek och tappade en massa bollar i anfallet? Kyif Blås spelare lyckades perfekt i sin taktik att pressa våra spelförande spelare. Efter första halvlek låg vi under med 4-9. Detta lag skall dock inte räknas ut, i paus peppade Stumbe, Anu och Isabel laget och då andra halvlek började såg vi ett helt annat lag på plan.
Vi började röra på oss, försvara tillsammans och Moa plockade motståndarens skott. Så småningom krympte avståndet och då det var 6 minuter kvar låg vi endast ett mål under. Skulle tiden räcka till? Skulle vi komma ikapp och förbi? Men, men som det ofta är i handboll, de små marginalerna avgör. Slutspelsnerver, några bolltapp och förhastade avslut av oss gjorde att tiden tog slut och Kyif Blå vann 16-14.
Jag kunde inte vara stoltare över hur vårt lag uppträdde under Final Four veckoslutet och slutet av säsongen. Ni gav verkligen allt. Det är som sagt små marginaler som avgör, men silver är en verkligt fin prestation sett till hela säsongen och ni skall vara stolta över ert arbete!Av våra spelare blev vår fantastiska lagkapten Fanny och vår utomordentliga målvakt Moa verkligt välförtjänt valda till turneringens All Stars lag som bästa linjespelare och bästa målvakt.
Grattis också till det unga Kyif Blå laget, ni gjorde en fantastiskt fin finalmatch.
Kristian Sjölund
Lagledare Dicken BF